sex under max

gårdagens löpintervaller skrämde verkligen upp det gamla hjärtat ordentligt, -sex slag under max vid två tillfällen, länge sedan det hände, måste vara ett tecken på att maximal hjärtfrekvens inte ändrat sig så vansinnigt mycket det senaste decenniet. om det är positivt eller inte låter jag vara osagt, men 187 var något jag lyckade uppnå på väg upp från skidstadion på lugnet, en smällkall vinterdag för tiotalet år sedan, då helt usel på längdskidor. livi har jag självklart gjort ett stort antal tester men alltid haft stora problem att pressa mig då det börjat ta emot ordentligt. vissa saker är bättre nu än då. dagen har bjudit på samma intensitet på friskis och ett spinpass tidigt i morse. just nu är väskorna packade, frida, -som ska ta hand om barnen under helgen, på plats, , och klockan står åter på alldeles efter fem. avresa 5,45 i morgon bitti, start 10,30. livet är bra härligt. speciellt med tanke på att jag bara ska springa 15 och det stora flertalet på lidingö i morgon väljer dubbla distansen.