det tar sig

jag minns inte nedresan förra året, däremot hemresan från göteborg, vidrig. griniga barn, ideliga stopp och grisigt väder. gårdagens hitresa däremot alldeles ljuvlig. jag och barnen trivs onekligen då vi får sitta högt, ju högre desto bättre verkar det. vilken är världens högsta bil, kan den flytta hem till oss? nere med tre stopp på sex timmar, ett gnällparti på hela vägen annars som en dans. transporterna som ett lokomotiv på speed. en natt i det björkska/carlssonska, (ja, de håller sig med dubbelnamn på den här längdgraden, trots det äkta ståndet) likaså som ett tåg, -det perfekta gästrummet, en trappa ned, svalt, mörkt och således helt perfekt. hela familjen i samma rum skulle annars kunna vara en skräckupplevelse, men sedan helmers halsmandlar förpassades till de sälla, sover även han tyst som ett lamm. status förkylning: oförändrad.