Tripp, trapp

som vanligt en kopp kaffe, på med skorna och tassa genom skogen och vidare på asfalten. Min ovetenskapliga teori om hur undvika få ont vid löpning slogs förvisso i spillror redan för tio år sedan. Fem minuters promenad i rask fart, -precis så där rask så det ser löjligt ut, fem minuter lätt tripp och därefter rulla iväg i marschfart. Något kortare steg med högre frekvens är också något jag anammat och som visat sig inte heller fungera så bra. Dagens tur gick runt hosjön i ett bra, ansträngande tempo. Steget finns där någonstans när jag ökar farten men inte genom hela passet. Jag sjunker igenom och tappar driv. Men vad tusan, -det är 12 dagar kvar till race och säkert fyra raketpass dit så det hinner vända.