klockan ringde som vanligt en tisdagmorgon kl 5,00, allt för att hinna med en timmes intervallande på cykeln och därefter kunna äntra hufvudkontoret kl 7,00 med hela huvudet fullt med spring. stängde av klockan och blundade bara en sekund. öppnade därefter de melerade och konstaterade att den blinkningen tagit nästan två timmar. världens längsta således. snabbt upp, kläder, på cykel, rasande fart till ingarvet och in på möte, en halvtimme försenad och som grädde på moset toksvettig och illaluktande, den dusch jag bjussade mig själv på ytterligare en timme senare var en av de skönare. dock slagen redan 12 timmar senare, dvs nu alldeles nyss, efter ett kvällspass i spinsalen, ombyte till torra kläder och hem i bil för att lösa av barnvakt. en timme senare konstaterar jag att det doftar, luktar, stinker runt mig själv och att det definitivt är dags för ytterligare en sanering. mer flow i dagens pass jämfört med förra gången, dessvärre även mer improvisationer iom att manus inte riktigt ville lira. har förresten återupptäckt en ytterst
välformulerad och dessutom crosskunnig bloggkollega, från sveriges fram- eller baksida, du hittar honom bland de övriga guldkornen till höger eller här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar