tre glada på ett snöfyllt lugnet. Jag, löfgren och lundin. Jag spårade första varvet på femman, därefter tog fredrik över taktpinnen och trummade upp farten aningen över min smak. Jag slet och frustade och sladdrade bakom, stannade för att försöka få på lite mer valla men det gick icke. Bara att fortsätta med det halvfäste som fanns. Två slitsamma, och den här säsongens garanterat jobbigaste, timmar fick jag ihop innan jag vinklade av och åkte hem. Det kan bara bli bättre!
2 kommentarer:
Tack för ett bra pass och exemplarisk spårning. Slutligen en bekännelse: jag hade gjutjärnsfäste - VR40'n var dopad med lite Rode multigrade (0--2).
hade det på känn, mina rester av black magic räckte inte riktigt till denna så härliga dag. härligt med draghund! tack./stef
Skicka en kommentar