lördag 5 februari 2011

det är farten som dődar

En faktor jag med all oőnskbar tydlighet glömde idag. Startade friskt och frejdigt med bra fart men upptäckte vid 25 km att det var nästan lika långt kvar till mål. Bonkade big time och vacklade som bambi resterande 20, något som inte främjar en startplacering i något av de främre leden i det kommande fasaloppet. Att vägga kan i vissa sammanhang vara en formhőjare. Jag sätter mitt hopp till det. Petter visade hursomhelst att han kan valla skidor, -skönt.

2 kommentarer:

Titti sa...

Det kommer att gå jättebra!! Men se till att få det där överstökat nu illa kvickt så du snart sitter i spinningsadeln igen :)

stefan carlsson sa...

huvva, -jättebra=jättetrött. med den värk jag har i kroppen idag vågar jag knappt tänka på hur det ska kännas dagen efter dagen d../stef