mamman i söderköping har sedan urminnes tider haft problem med sina knän. Jag glömmer aldrig när jag som liten skrotunge tillsammans med far och bror besökte henne efter den första operationen, för tjugotalet eller mer år sedan och det var ställningar, tyngder, wires och metallstänger genom valda delar av kroppen. I tisdags var det hursomhelst dags för knä nummer två. Ej längre titan, mer 2011-isch composit. Populärt i alla lägen. Kämpa mamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar