Finföre på Lugnet

Bland det bästa för min rygg, speciellt i det mindre tilltalande skick den befinner sig i just nu, efter gårdagens vurpa, är finåkning på skidor. Efter avnjuten middag och nytvagade barn begav jag mig därför, skrudad för fristil, upp mot lugnet för att, i sällskap med P Addlarn, njuta runt ett kortat elljusspår under tre kvartar. M Löfgren gick i samma tankar som vi övriga och gjorde oss tidvis sällskap. Farten var blandad, ryggsmärtan likaså, jämnt koncentrerad till den punkt i bröstryggen där jag sedan femtontalet år är invalido. Blodgenomströmning är dock enligt mitt sätt att se det ofta det bästa sättet att snabba på läkeprocessen och jag hoppas därför att kvällens 50 minuter är som balsam för mina skrotkotor. Lugnet bjöd på ypperliga skatespår och både snöfall och blåst, härligt med vinter! Tack kamrater för gott sällskap.