Där står den, inplastad, för att klara sex timmar på biltaket under morgondagens resa till götelaborg. Jag vill redan nu klargöra att om jag inte möts av feta välkomsthälsningar via neonskyltar när vi äntrar Sveriges baksida kommer besvikelsen vara monumental, på gränsen till avgrundslik. Pukor och trumpeter kan ev tänkas uppväga avsaknad av nämnda skyltar men bara till viss del. Cross-SM står för dörren och jag fortsätter vackla. Hoppet står dock mig, den djärve, bi och är jag bara ett uns bättre på tävlingsdagens morgon lovar jag att stå där, redo att bli förnärmad men inte förnedrad. Några förhoppningar att toppa, eller ens försvara mitt brons från i fjol när jag inte, men likväl ser jag fram emot 40 minuters lidande när startskottet ljuder kl 10.30 på Slottskogsvallen på lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar