härligt, uppvärmd och klar, pang, start, prick 10,30. rusar iväg trea ut på asfalten efter 500 m. målsättning hårt uppsatt, 4 min per kilometer. första på 3,38, sen ganska jämna på 3,50. känns stabilt, går hårt uppför, håller igen utför för att skona ljumsken. efter åtta km känner jag att vaderna börjar stelna. har aldrig tidigare haft problem med vaderna??? vad är det frågan om? vid tio kilometer ligger jag fortfarande under mina uppsatta tider men det är där the shit hits the fan. uppför ok, utför katastrof! vader som påkar, elfte kilometern går på nästan fem minuter. jag bestämmer mig för att ta det lugnt för att vaderna inte ska krampa ihop totalt. löpsteget helt borta. resterande kilometrar till mål tar var och en strax under fem minuter. i mål på 1,04 prick. kontenta? mer, men återhållsam löpning. ljumsken i nuläget under kontroll men tror att det är voltarenet som fortfarande dövar. jag är på även nästa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar