Tidig morgon. Alla förberedelser i hamn. Härlig startbacke, med i tätklungan utan att behöva gå på rött.avvakta i det låååånga ledet, med på gränsen till ett leende. Stel gaffel fram, -en dröm! Avancerar där det går, med minsta möjliga energiförlust. Krascher här, krascher där, kör smart, håll huvudet kallt. Med i den gigantiska tätklungan på över 100, där det börjar på riktigt, i Mångsbodarna. Sittt med, håll koll.
Jag njöt av att ta i, att plåga mig och att benen svarade. Det var ett tag sedan. Plötsligt före Risberg ett sladdrigt bakdäck. Punka bak! Ingen panik, kör tills det blir tomt, stanna, skjut i en skumpatron och iväg igen. Max 45 sek stopp. Jag är stark, kör ikapp igen. Gott om tid kvar... Skummet yrde, hålet var stort, tätade inte och bom! -tävlingen var över.... I Risberg! Efter 35 km. Fan, fan, fan. Jag var stark i dag. Hade garanterat inte vunnit men haft power att toppa min tidigare topplacering. Heder åt er alla som genomförde årets cykelvasa med bravur, cykelpropaganda när den är dom bäst!
Som det kan te sig efteråt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar