Två vita dolans, en stor och en liten.
Jag brakade igång med ett set tvåor där jag framförallt slogs av bra varvtider. Kompletterade dessa med fem all-in 30-sekundare och kände mig därefter tillräckligt mörbultad för att vara klar. Efter detta var det Hermans tur att ta banan i besittning. Påtagligt stel, tystlåten och nervös körde han runt några minuter. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar