Bonustid på åttor

Räknas en åttaminutersintervall som just det, även när den tenderar att gå upp mot tio minuter? Är det ett dåligt formbesked eller något annat? Min pinnacle comp från cyclepro får jobbet gjort. Den levererar bruksskick ut i fingerspetsarna så här på ålderns höst. Kanske borde den få tillbringa sina sista ljuva år som finväderspendlare varma sommardagar? Sina första tre år tjänstgjorde den som budcykel, försåg mig med inkomst och bidrog till min vällevnad som egenföretagare. Därefter har den fortsatt utstå alla upptänkliga vedermödor. Utan alltför mycket knot märk väl. En igenombromsad bakfälg på väg från Bobergs en iskall februarieftermiddag är sannolikt det värsta spratt den spelat mig. Det som trilskas just nu är baknavet. Det är slut, kaputt och finito. Ska det rulla fint lär det glappa järnet. Om det inte ska glappa ska det gå tungt. Tungt satan! Tungt är bra i ett träningsperspektiv men tungt är också tråkigt och demoraliserande. Åtminstone till viss del. Baknavet var hursomhelst en högst bidragande faktor till att mina tre åttor i morse drog ut på tiden. Sannolikt är det i långa loppet bara bra. Men tungt. Och tråkigt. Lyckligtvis är det ändå kul att cykla. 

TT Jungfruberget

Ett varvs banvisning, därefter pang på't. Fyra heat, sju på cykel. Benen kändes märkligt onyanserade och utan klipp. Bra träning blev det hursomhelst och det mest positiva är att jag, med hjälp av min fantastiska cykel, åker fort utför. Fantastisk snabb och stabil över rötter och stenar. Att det går segt uppför är kanske mest ett tidens tecken och förhoppningsvis något jag kommer tillrätta med i takt med att intensiteten trissas. För att ytterligare manifestera denna årets första tendens till kortbralla-på-dag synkade jag och Cissi en knapp timme på skogscyklar. Rottnebyskogens stigar, de flesta kända sedan tidigare men även ett knippe nya, för mig outforskade. 

 I morgon bjuder Emil Lindgren på TT i Säter, läs mer om det på Emils hemsida: emillindgren.com 

TT Mtb

Lördag. Ledig! Dags för TT på jungfruberget. Samling 9.00 räddningstjänsten. Korta heat, många gånger. Nu kör vi, välkommen 

nya varv

fredagmorgon och jag konstaterar att den för fjärde veckan på rad går i träovalens tecken. christoffer stod för upplägget och bjöd, dagen till ära, på ett annat tänk som ställde krav både på räkneverket och benen. ännu en bra start på en sannolikt lysande fredag.
med gröna skor går det lättare

tvåstegsraket

först det här:

sen den här:

jungfruberget stod för motståndet. ett parti asfalt till att börja med och vidare upp i skogen på stigar och motionsspår. avslut med den nu klassiska vogelvägen där cykelbarheten är svåruppnådd. försök ett lyckades, försök två, på lilla klingan, misslyckades. varje intervall tio minuter. fint för både kropp och själ!

fortskaffningsmedlet för dagen, lycka att köra riktig mtb.

Våffeldagen

Den höll på att gå obemärkt förbi men efter middag, tennis och innebandy var det dags. Ihop med smeten och pang i dubbeljärnet. Glass, sylt och rör ihop! Succé. Tisdag i vetemjölets tecken. 

Tio minus två

Morgonens planerade entimmesrull gick om intet då jag var långt bortom räddning när reveljen ljöd. Istället lyckades jag övertyga båda pojkarna att, efter falukorvsmackemellis, hoppa på cyklar och hänga med t rottneby för (mig) 30-sekundersintervaller och för dem hopp och lek i och runt den lilla sanddirten. Helmer med sitt andra försök i SPD-skor lyckades över förväntan. Börjar nu hitta läget att klicka i och komma ur. En SPD-vurpa men lyckligtvis brant uppför på blött gräs så det orsakade mest en förvånad min. Jag kickstartade mina intervaller medan barnen susade upp och ned i grytan. När jag drog igång den åttonde bröts friden av herman som högljutt deklarerade behov av en tvåa i skogen. Av med det nödvändiga och greppa ett träd. Utan resultat såklart, där är gossen som ska ha kakel, klinker och wc för att det ska funka. Vi styrde hemåt och jag konstaterade glatt att åtta är fler än noll, att barnen var glada hela vägen och att maten formligen slukades. 

Högklassigt

Svensson tar cykelmodet till nya nivåer.

Jungfrubergstyle

Sovmorgon, kvalitetsfrukost, till lugnet för att beskåda framtida skidhjältar på Lilla SS. Vi bommade junior Unger men hann se Löfgren och Myhlback in action. Hemma igen gjorde den store av barnen H premiär i SPD-skor och pedaler. Trixigt såklart men det avlöpte utan incidenter och med ett lyckat försök att själv klicka i. Träning i skog, på Jungfruberget tillsammans med Svensson. En av mina banor, kuperad, teknisk och alldeles fruktansvärd. Fyra varv om knappt fem minuter vardera blev dagens skörd och totalt 110 minuter. Kul att bli trött, med sparring, med stig, backar, allt! Fantastiskt skönt med känslan i kroppen efter en urblåsning av den här kalibern.

 Demonbloggare Öijer gled förbi under ett av sina entimmars distanspass. 

Tidvis fri fart

Morgonpasset på velodromen. Långa intervaller med fartökning sista delen. Perfekt för mig som till stor del saknar det där råexplosiva trycket. Det här passar mig utmärkt och är så nära prima jag kan komma. Avslutning m tre minuter lagtempo, vet inte vilket årtionde jag körde det senast? En bra dag på kontoret och sedan hem för braständning, middag, stretch (det nya lila) och allmänt gott liv tillsammans med övriga i klanen. 

Välkommen hem-synen

Sjukstuga

Värdelös natt, eller förresten, det började redan i går eftermiddag. Helmer trött och blek, magsjuka, huvudvärk eller ännu ett migränanfall? Japp, det sistnämnda. Hermans snorande och hostande eskalerade, fixade en dos sköna mardrömmar och flytt sv sovutrustning in till vårt sovrum. Hackad och malen tillbaka i sängen utan att kunna sova. Upp femnollnoll bara för att skrattande gå tillbaka till sängs då det visade minus åtta ute. På kontoret 6.45, möte till eft åtta och hem igen för en dags vab. Hej och hå! 

Pangpass

Sommaren kommer, hur konstigt det än kan låta, närmare. Hög tid att höja intensiteten på de träningstimmar som finns till förfogande. Mer intervaller med övervikt åt de mellanlånga, typ fyror, än tidigare, även om de långa, åtta och längre kommer finnas kvar även framöver. Dagens testcykelterror såg ut enligt följande; 20 uppvärmning, 4x4/1/1 och som avslutning fyra enminutare. Sved skönt i både ben och luftrör även om hjärtat har en bit kvar till maxkapacitet. 

Raceprepp

Tävlingshjulen från Innolite till Mtb:n har hittills orsakat mig en del svårmod. Bakskivan har gått klockrent i bromsoket tills jag ställt mig upp och tryckt på då den gnisslat som en rutten kedja. Har testat olika lösningar utan att hitta rätt. När jag testade att lägga två feta brickor under oket för att lyfta det en aning funkade det plötsligt. Framhjulet å sin sida är byggt för maximal styvhet på nav från tune med ekrarna fästa på yttersidan av navet. Detta har medfört att ekrarna gått emot insidan på bromsoket. Efter några rejäla tag med filen är även det problemet utagerat och min redan raketsnsbba cykel går nu en utomordentligt snabb sommar tillmötes. Dagens träningspass går inte till historien som mitt mest motiverade. Iskall nordanvind fick mig att tappa konceptet och hem efter mindre än en timme. Lyckligtvis går det fler tåg. 

Prolog

Mindre än ett år kvar. Succefart på lugnet. 

Demonspår, folkfest och Lugnet. Bella vista. #falun2015 

Stilstudie i övermod

Företagsstafett på kvällskvisten. Några plusgrader och regn. Ett par skidor m tape och ett par skate att safa med. Tapeskidorna hade en nyans av fäste, inget glid. Skateditosarns gled bra men erbjöd såklart noll fäste. Lugnet går upp. Och ned. Klart jag ska köra ovallat.  1.5 km, hur svårt kan det va? Rätt jobbigt faktiskt. Stod som en fura i andra nackenchock tappade tiotalet placeringar i ett nafs. Plockade någon på väg utför. Sen... Uppför hästskorn. Stillastående. Bilden skjuten av Lina Börjes. 

Övriga i laget gjorde sitt och vårt damlag vann i stor stil! 

Osäker på vilken gång i ordningen jag kör företagsstafett, om tillfälle ges blir det fler gånger, för roligare och snurrigare arrangemang är svårt att hitta! Kul också att antalet lag i år slår rekord. 

Morgonen på velodromen var en positiv upplevelse. Långa intervaller blandat med korta med bra känsla i benen. 

Uppvärmning är a & o. Här i passgång. Samma fotograf som ovan, tack lina. 

61*

tog sikte på en timme med ett block om 20 minuter högre intensitet. ljuset kommer tidigare för varje dag, behovet av lampa på huvudet finns inte längre, åtminstone inte för att köra på vägen, i skogen dröjer det inte länge innan det också funkar utan kl 5:30 på morgonen. dagens rutt den klassiska, hosjö, hobborn, skuggarvet där de 20 minutrarna kommer per automatik, vare sig behovet finns eller inte. trötta, motsträviga ben trots att gårdagen gick i vilans tecken. siktar på att smasha igång veckans sista arbetsdag med ett antal varv i velodromen.
*mål två med dagens pass: en timme. misslyckades kapitalt och sladdade in på gården efter 61 minuter.

Femminuters fyror

Klassiska Herrhagsvägen, en gång skådeplats för onsdagarnas Västrace. Spurttävling mitt i vintern med poäng, högtidlig utdelning av ledarväst som vinnaren tränade i följande vecka, stod i morse för motståndet. Tillsammans med motvinden förstås. Fyra intervaller om fem minuter vardera gjorde benen både varma och mjuka. Ännu en bra start på en bra dag. 

Fastkedjad

Rasande fart

Tillbaka på velodromen i fredags. En knapp timme med några tröskelintervaller väckte mig inför veckans sista arbetsdag. Lördagen i hög utsträckning på lugnet för barnens skidspel. Solsken, varmt och glada barn. Succé! Pojkarna idkade innebandy och på eftermiddagen cyklade jag tillsammans med Helmer en timme. Dagens bravad i det löjligt vackra vädret bestod av stigpremiär på jungfruberget med Hanna B. Torrt, fint och alldeles härligt! På solsidan än så länge... Grillning m familjen till lunch och därefter diverse svordomar i samband m försök till montering av tävlingshjul på mtb:n. Krångligt värre kan jag lova.. Klart slut

trippelåttor

tre intervaller som start på dagen. med på tåget hanna bergman. stennäset-bergsgården tre gånger. perfekt distans, perfekt att ha som referens under säsongen för att se att farten ökar och pulsen minskar. klart det blir skillnad när däcken blir slätare och skärmarna förpassas till ett skrymsle i garaget, men återigen en riktigt bra värdemätare. dryga timmen på cykel med högoktanigt itag och igång på kontoret kl 7.00. i morgon hoppas jag på velodromen.

en vilodag är också en dag

som till exempel den här dagen. gick upp, såg till att barnen käkade frukost och blev klara för skolan, arbetade, kom hem, agerade innebandytränare, jobbade kväll och somnade till en dag som sannolikt inte kommer räknas som vilodag.

Trippelintervaller

intervaller är fina grejor. att dessutom bränna av dem på morgonen är nästan för bra för att vara sant. dagens trippel bestod i en halvlång, ca två minuter, en lång, ca 11 och avslutningsvis en mellan på ca fem. benen rykte, hjärtat slog och andhämtningen gick på überspeed, precis som det ska vara. en sommarsulad cyclepro går som en dröm!
ett parti tennis med Håkan Wiklund följt av ytterligare en dos armhävningar rundade av kvällen och det mesta talar nu för träningsvärk i morgon.

Vinterrull

Efter moget övervägande beslöt jag mig för att ändå genomföra dagens planerade pass, varvet runt Varpan. Marken på nytt täckt av snö och ytterligare några dagar mot vår gjorde omgivningen överraskande ljus, -härligt! Näsandning stod högt i kurs, allt för att skona mina sargade luftrör. Status i kväll positiv varför jag riktar in mig på en ny timme på högre intensitet i morgon. 

Åsgatan i 29 km/h 6.50 i morse

Platt fall

Två bra träningspass torsdag och fredag skull följas upp med säsongspremiär på stig. Sådan var tanken. Istället? Två dagar med en sunkig hals och noll träning. Har klappat in några armhävningar, lagat en rasande god middag och avnjutit den i godavänners lag. Tillbringat stora delar av dagen framför tv:n och tagit del av norska segrar en masse. Grattis alla vinnare! Ätit sushi som söndagsmiddag och sett på en storslagen Joe Labero på Lugnet. Fini la comedie, nu räknar jag iskallt med att åter kunna vara på rull i morgon.